Processen bakom stadsbyggandet
Stadsutveckling börjar alltid med initiativ som grundar sig på ett behov och en idé. Ett initiativ där man vill förändra och utveckla en plats. För att göra en sådan förändring behöver man göra ett detaljplanearbete. Arbetet utförs i en process av en rad olika steg. Först när processen är genomgången, detaljplanen beslutad och bygglovsansökan är komplett, grannar hörda och bygglovsbeslutet fattat kan det börja byggas.
Så här fungerar processen.
Från idé till bygge
Initiativ, behov och idé
Detaljplaneuppdrag och start-PM
Förslag tas fram
Samråd
Idén arbetas om igen
Granskning
Detaljplanen antas
1. Initiativ, behov och idé
Alla stadsutvecklingsprojekt startar med en idé om hur platsen kan utvecklas och skapa nya värden. Initiativen kan komma från exempelvis oss som fastighetsägare eller från kommunen som ser ett behov av nya bostäder, skolor etc. Initiativen grundar sig oftast på översiktsplanen och de långsiktiga utvecklingsplanerna för platsen. En ansökan om planbesked där idén beskrivs lämnas sedan in till kommunen.
2. Detaljplaneuppdrag och start-PM
Idén presenteras sedan för kommunens politiker. Om dem är positiva till idén och tycker den är rimlig så får vi ett positivt planbesked för att starta processen. När resurser för att kunna starta projektet finns får politikerna i kommunstyrelsen ta ställning till ett förslag till start-PM. Ett start-PM innehåller mål för projektet, geografisk avgränsning, beskrivning av hur projektet ska genomföras och tidplan med mera.
3. Förslag tas fram
I och med start-PM ges ett uppdrag till kommunens tjänstemän att ta fram ett förslag. Förslaget tas fram tillsammans med oss som fastighetsägare och våra egna konsulter som exempelvis arkitekter, landarkitekter och akustiker med flera. Kommunen ska under hela processen ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen och väga dessa mot varandra för att det ska bli så bra som möjligt enligt plan- och bygglagen.
För oss är det viktigt att ha en dialog med dig som bor och verkar i området redan i ett tidigt skede av planeringen, innan ett planförslag är färdigt. Därför blir du tidigt inbjuden till exempelvis öppna hus, enkäter och möjligheter att lämna idéer och synpunkter via kartor och modeller. Dina synpunkter tar vi med sedan med oss i vårt arbete.
4. Samråd
När ett förslag finns startar det första, mer formella dialogsteget i processen, som kallas samråd. Samrådet genomförs av kommunen och alla som har rätt att betraktas som “berörda sakägare” ska tillfrågas och få möjlighet att ge synpunkter och ställa frågor. Alla synpunkter ska lämnas in skriftligen till kommunen och behöver göras inom samrådstiden för att de ska tas med i planeringen. När kommunen går vidare med planeringen är de skyldiga att redovisa hur man tagit hänsyn till synpunkterna. Detta redovisas sedan i en så kallad samrådsredogörelse och ett granskningsutlåtande.
Förutom du som bor i eller nära platsen, finns det myndigheter och organisationer som kommunen alltid samråder med. En av de viktigaste är länsstyrelsen, som bland annat bevakar hur kommunens planering stämmer med olika riksintressen, bland annat kulturmiljöer, friluftsliv och farleder.
5. Idén bearbetas
Efter att samrådet är genomfört och synpunkterna är insamlade bearbetas idén igen för att möta och säkerställa ett så bra förslag som möjligt. Ett omarbetat förslag läggs fram till kommunpolitikerna som tar ställning igen till det nya förslaget.
6. Granskning
Det omarbetade förslaget går sedan ut på ny granskning. Även detta genomförs av kommunen. Detta är sista tillfället att lämna synpunkter på förslaget för detaljplanen, innan det beslutas. Under granskningstiden har alla möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter på det omarbetade förslaget inom granskningstiden.
Det är enbart de som under samråd eller granskning framfört sina skriftliga synpunkter på förslaget som sedan har rätt att överklaga ett antagandebeslut för detaljplanen. Efter granskningen kan mindre justeringar göras av planförslaget utifrån inkomna synpunkter.
7. Detaljplanen antas
Efter granskningen presenteras förslaget av detaljplanen en sista gång för politikerna i kommunen. Denna gång för beslut om antagande av detaljplanen. Den som tycker att ens synpunkter inte har tillgodosetts, och att beslutet gått hen emot, har möjlighet att överklaga beslutet under vissa förutsättningar. Man ska exempelvis vara berörd av förslaget och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter. Den antagna detaljplanen vinner så kallat laga kraft om den inte överklagats inom tre veckor.
Nu kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya detaljplanen och vi som fastighetsägare och byggherre kan börja ansöka om bygglov för nya bostäder.
